måndag, september 28

MASAIMARA

Denna weekend har vi tillbringat i den sydvästra (?) delen av Kenya. Nämligen MasaiMara. Ett naturreservat på 250 km2 var man kan finna all världens olika djur om man åker på safari. Denna period är tyvärr mitt emellan the emigration ( då alla stora djur i flock förflyttar sig mellan Kenyas MasaiMara och Tanzanias Zarengetti som egentligen är samma naturreservat bara olika delar ), så den magnifika synen gick vi miste om. Men lika glad är jag för det ( men gladast var nog räven )för vi såg på NÄRANÄRA håll ( 2-3 m ) Lejonfamilj som naffsade på en nyfångad zebra, giraffer som ostört åt på träd, leopard som klättrade i träd, cheetas som chillade under buskar, elefanter lunkandes på savannen, krokodil vi mistog för en stoor sten, pustande och frustande Hippos, Buffalos all over the place, zebras, impalas, dick-dicks, gnuer, strutsar. You name it! Summa Summarum har jag aldrig sett så många djur på en och samma safari-helg, så det var väldigt lyckat. Att smyga sig fram med safaritrucken och plötsligt skymta en av the big five ( Lion, Buffalo, Lepard, Hippo, Rhino ) och behöva uttrycka sin eufori i tystnad för att inte skrämma djuren, det är ballt! Man är sjukt uppspelt, dock avundas jag de som för första gången är på safari, för den känslan är ännuännu skönare! ÄnnuÄnnu mer uppjagad.

Från Nairobi – MasaiMara tog det ca 8 h med buss + två stopp. Men det gick fort, först och främst hade vi en sjukt skön busdriver, Kamau! ”Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta” och sedan hade jag en sjukt skön buss. Anna, Anna, Hanna,Eveline, Ylva, Ebba och Amanda. Only girls och Kamau. Sweet.

Vi bodde på Fig tree Camp, ett hotell med småhus i djungeln typ, som var tält där sängarna stod gränsande till badrum med toalett och dusch som var hus. Jättemysigt!

Maten var inte att leka med, helt sjuukt god. Buffé varje måltid och pannkakorna till frukosten à Superhärligfragelisihäxikallidozen. Galenskap. Dessutom fanns ett högt figtree man kunde klättra upp i och ha utsikt över hela savannen, så långt ögat nådde.

Det var vackert och allt var vackert och jag kom på mig själv med ett leende, tusen gånger om, då jag blickade ut över savannen just under rådande solnedgång skumpandes och bumpandes i vår lilla buss med öppet tak. Jag är glad att jag är här och med det ,är detta inlägg sluttttt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar