Therapy as in knitting, running, nailpolish and reading.

Yo people.

Idag är det lördag den 20 mars 2010, jag sitter i mitt rum. En spellista med alltfrån Regina Spektor, Bob Dylan och Janis Joplin till Promoe, Röyksopp och soundtrack från Slumdog millionar fyller rummet med sköna toner. Klockan är bara, oj, den var visst mycket mer än vad jag trodde, 12. Jag vaknade tidigt imorse av byggarbetarna på tomten bredvid som jobbar dag och natt, 7 dagar i veckan. Hammaren och borren eller vad det är, som gör det omöjligt att ens höra vad man tänker, verkar dock bara åka fram ungefär 7-8 på morgonen…

Nåja, ett morgonpiggare internat blir konsekvensen. Något som inte gör mig så mycket då jag i vanliga fall brukar vara den där irriterande morgonpigga saken, som studsar runt mellan alla rummen, lite för tidigt, och försöker dra upp den ena och den andra, i rent behov av sällskap.

Igår var det min absoluta hatmat här på skolan, pannbiff med lök och äckel-stekt potatis. Kan låta gott, men det är det inte. Jag gick till Nakumatt för att köpa tonfisk och pasta, men fastnade på Meditarreano där jag och Stefano delade på en megamegagod pizza con prosciutto di parma. Det var det godaste jag ätit på sjukt länge.

Jag hittade en mörk choklad på Nakumatt igår, som jag hunnit äta upp. Imorse var jag och sprang på Impala, efter mammas friidrottsprogram. Det gick lätt och var roligt. Jag var pigg i benen och har lånat Annas ”studs”-nike springskor då mina egna har crackilackat totalt. 450 och 200 meters intervaller.

Sedan igår kväll, då i princip hela internatet satt i zebra room och stickade/lärde sig sticka, är jag fast. Jag hade glömt bort hur lugnande och roligt det var! Redan har jag hunnit göra x antal coola hippieband och fler lär det bli. Imorse gjorde jag ett till. Garnet börjar sina så nu har jag skickat Hanna till Yaya center att inhandla ett till åt mig.

Jag har dessutom hittat ett väldans bra nagellack a lá Kenya, det kostar endast 70 ksh (7 kronor), sitter som sten är lätt att måla på. Jätteroligt att sitta och pilla med när det finns tusen andra saker som jag egentligen borde göra. Men jag resonerar att så länge jag får dem gjorda utan eller under tidspress så är det bara bra. Lite som Stinas lugnande effekt av att raka benen är för mig att måla naglarna, tror jag. Och att sticka. Och att springa. Och att läsa, min fantastiska bok med short novels av Ernest Hemingway. Igår låg jag i skuggan under ett av de fina träden på skolan, med min fina bok och läste medans vinden fläktade och med fina, andra läsande människor omkring mig. Det var bra, och jag var lycklig. Jag är i och för sig ofta lycklig. När jag väl tar mig tid och kollar mig omkring, luktar lite, ser, lyssnar och tar in, så inser jag vilket förbaskat underbart liv jag lever. Egentligen. Och jag är nöjd.

- I solemnly swear I am up to no good.

/ My

Två av de ballersa homemade-hippiebanden.