lördag, oktober 10

Kibera Black Stars


Vår kontakt härnere, som hjälper oss att få ut alla saker från Sverige till olika barnhem och fotbollsklubbar, Eric Uma, tränar även fotbollslag. Ett av dem är Kibera Black Stars, som har sin ”tränings arena” 5 mins walk från skolan. Det är ett buckligt gräsfält, som blivit utslitet för 90 % av planen är numer rött grus. Hur som, igår kväll begav vi oss, jag och min vän Axel, dit för att träna. Vi kom i god tid med hela familjen i sällskap och även ett gäng svenska landslagströjor. Ett gäng på kanske 20-30 killar runt 20-års åldern stod på plan och välkomnade oss med handskakningar osv. Vi fick presentera oss kort och sedan satte träningen igång. No mercy för att vi var nya och likaså no mercy för att jag var tjej. De körde tufft med inte oschyst och de var otroligt duktiga med bollen, även om den vanliga svenska organiseringen kanske saknades. Först var den en övning med att hålla bollen inom laget. Sedan var det springövning, liknande de vi har hemma. Någon typ av matchspel med ena laget hade mål och goalkeeper (i det här fallet Axel, som förövrigt räddade en välplacerad straff + retur!) och andra laget en linje att komma upp till. Dribblingsövning och slutligen nerjogg i sjuhundrade år. Det var fruktansvärt kul att komma igång och röra en boll på riktigt igen. Jag är tacksam att jag hållit igång så pass mycket som jag faktiskt har med löpning och omkringliggande träning, så att jag kunde hänga med. Och bollkänsla försvinner inte så lätt, inte. Men endå, det är tufft. Det var roligt och otrooligt utmanande, för de var duktiga och vet absolut hur man lirar. Ikväll ska vi ev. och träna med ett annat lag (Nairobi City Stars, ligger 7a i högst ligan i Kenya), där är det definitivt hög nivå, och jag är lite rädd. Men jag ska se vad det är för något i alla fall. Det blir nog roligt. Sedan får vi se vars jag känner att jag får ut mest av träningen. Det känns bra att det rullar igång nu. För jag börjar få sjuklig röra-boll abstinens. Back on field, så att säga. IFK-brudar, jag tänker på er mycket och saknar er mycket och hoppas järnet på uppflyttning. / My

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar